Denna gudabenådade sångerska som är bland det bästa som hänt den svenska jazzscenen. Låt mig bara få säga att Isabella Lundgren har ett allvar som är unikt. Hon får liksom tiden att sakta ner bara genom att vara. Det kallas väl för utstrålning och närvaro. Och sedan sjunger hon ju fantastiskt.
– Dan Backman, SVD

Få har förmågan att formligen trollbinda sin publik. För Isabella Lundgren krävs enbart en röst och ett piano.

Isabella Lundgren har en stark kärlek till den Amerikanska Sångboken. År 2020 Grammisnominerades hon för sina tolkningar av Bob Dylans material, och i år fortsätter hon på temat med ett knippe tidlösa klassiker. Först ut är en helt färsk inspelning av ”Over the Rainbow” där Isabellas röst möter Filip Ekestubbes pianospel i en avskalad version, som lyfter fram både det sköra och det hoppfulla.
– Tyngden av livet sätter sig i kroppen. Ibland är det nästan som om någon kedjat fast den vid alla ouppfyllda löften, brustna förtroenden, pinsamma misslyckanden och oförglömliga besvikelser. När min kropp varit så fastkedjad, finns det en låt, som om och om igen krossat kedjorna och fått mig att lyfta blicken:

if happy little bluebirds fly, beyond the rainbow, who oh why can’t I?

Om fåglarna kan nå högt ovanför regnbågen, varför skulle inte jag kunna det?

På måndag den 18 januari framför Isabella Lundgren ”Over the Rainbow” på Idrottsgalan i SVT.

I vår släpper Isabella albumet Look for the silver lining.

Som 18-åring lämnade Isabella Lundgren Karlstad för New York där hon studerade och framträdde åren 2006 – 2010. I sitt Sommarprat i P1 från 2016 berättar Isabella om sin tid där, en tid då hon spelade på alla möjliga legendariska scener, men också blandade ihop ett kanske bohemisk artistiskt liv med ett destruktivt leverne. Hon berättar om när hon vaknar upp i en säng, någonstans. Hon vet inte var hon är eller vem som ligger bredvid henne, men medan blicken far över tomma flaskor och påsar hittar den till slut en spegel, och hon ser sig själv på riktigt för första gången på länge. Hon bryter upp, flyttar hem, blir nykter och börjar studera till präst.

Trots avbrott från sina teologistudier är Isabella fortfarande intresserad av andlighet, livsåskådning, filosofi. Något som märks i hennes sätt att skriva och kommunicera, att möta världen och att ta sig an låtmaterial.

Denna gudabenådade sångerska som är bland det bästa som hänt den svenska jazzscenen. Låt mig bara få säga att Isabella Lundgren har ett allvar som är unikt. Hon får liksom tiden att sakta ner bara genom att vara. Det kallas väl för utstrålning och närvaro. Och sedan sjunger hon ju fantastiskt.
– Dan Backman, SVD

Få har förmågan att formligen trollbinda sin publik. För Isabella Lundgren krävs enbart en röst och ett piano.

Isabella Lundgren har en stark kärlek till den Amerikanska Sångboken. År 2020 Grammisnominerades hon för sina tolkningar av Bob Dylans material, och i år fortsätter hon på temat med ett knippe tidlösa klassiker. Först ut är en helt färsk inspelning av ”Over the Rainbow” där Isabellas röst möter Filip Ekestubbes pianospel i en avskalad version, som lyfter fram både det sköra och det hoppfulla.
– Tyngden av livet sätter sig i kroppen. Ibland är det nästan som om någon kedjat fast den vid alla ouppfyllda löften, brustna förtroenden, pinsamma misslyckanden och oförglömliga besvikelser. När min kropp varit så fastkedjad, finns det en låt, som om och om igen krossat kedjorna och fått mig att lyfta blicken:

if happy little bluebirds fly, beyond the rainbow, who oh why can’t I?

Om fåglarna kan nå högt ovanför regnbågen, varför skulle inte jag kunna det?

På måndag den 18 januari framför Isabella Lundgren ”Over the Rainbow” på Idrottsgalan i SVT.

I vår släpper Isabella albumet Look for the silver lining.

Som 18-åring lämnade Isabella Lundgren Karlstad för New York där hon studerade och framträdde åren 2006 – 2010. I sitt Sommarprat i P1 från 2016 berättar Isabella om sin tid där, en tid då hon spelade på alla möjliga legendariska scener, men också blandade ihop ett kanske bohemisk artistiskt liv med ett destruktivt leverne. Hon berättar om när hon vaknar upp i en säng, någonstans. Hon vet inte var hon är eller vem som ligger bredvid henne, men medan blicken far över tomma flaskor och påsar hittar den till slut en spegel, och hon ser sig själv på riktigt för första gången på länge. Hon bryter upp, flyttar hem, blir nykter och börjar studera till präst.

Trots avbrott från sina teologistudier är Isabella fortfarande intresserad av andlighet, livsåskådning, filosofi. Något som märks i hennes sätt att skriva och kommunicera, att möta världen och att ta sig an låtmaterial.

facebookinstagramyoutubespotify